kommunikatörsyrket, slutprojekt
I en uppgift där vi skulle fördjupa oss och forska lite om ett visst medieyrke valde jag och min grupp att ta reda på lite mer arbetsuppgifter kring kommunikation. Varför vi valde just det området var för att det var det området vi visste minst om och blev mest nyfikna på.
Men att hitta en person att få en intervju med var inte det lättaste, tillslut kom vi in på Motala kommuns hemsida, där vi hittade Kommunikationsansvarig, Jonathan Rosén. Ett samtal senare så hade vi ett möte för en intervju inbokat med honom.
Vid intervjutillfället var vi alla i gruppen lite små-nervösa, trots att det inte var första gången för någon av oss att intervjua. Men nervositeten släppte snabbt när Jonathan kom och mötte upp oss vid receptionen. Han ledde oss upp till hans kontor som var litet men trevligt, där slog vi oss ned och började intervjun. Vi beslutade innan att vi skulle ta med en kamera att filma hela intervjun med, som en fördel till produktionen vi skulle göra senare med intervjun. Vi kolla de om det var okej att vi spelade in intervjun och som tur var så hade Jonathan inga problem med det.
När intervjun väl var igång så flöt det bara på, Vilma ställde frågorna samt spontana och väl relaterade följdfrågor till Jonathans utförliga svar. Det var inga konstigheter alls. Vi fick som sagt utförliga och välfyllda svar på alla våra frågor vi förberett. Så vid slutet var vi alla nöjda med svaren vi fått och även intervjun i helhet. Vi tackade Jonathan så mycket för att han tog sig tid att hjälpa oss med denna skoluppgift.
Intervjun gav oss inte bara fakta och information till uppgiften, utan jag tror även att den gav alla oss mycket inspiration till att arbeta inom just kommunikation, väldigt givande.
Jonathan förklarade tydligt att inom kommunikation så är det väldigt lätt samt en vardaglig uppgift att anpassa sig till speciella målgrupper. Han förklarar även att han främst arbetar med marknadsföring och media, samt att han har huvudansvaret för Motala kommuns hemsida och sociala medier. När man arbetar med dessa områden så måste budskap och målgrupp hela tiden gå ihop. Jonathan påstår att budskapets utformning är direkt avgörande för hur det tas emot hos målgruppen, det är A och O. Det är därför mycket viktigt att man noggrant tänker igenom vad ska vara med och vad som ska vara tydligast markerat.
Han förklarar att sociala medier är en väldigt bra källa att använda om man vill nå ut till en yngre målgrupp, men den källa han föredrar, som når ut till den bredaste målgruppen, är en artikel eller insändare i en tidning.
Jonathan säger att generellt så är sociala medier och internet den kanalen som är mest effektiv för att nå ut till så många människor som möjligt och på snabbast tid.
Men det finns många i vårt samhälle som inte använde varken internet eller sociala medier, eller som till och med kanske inte ens vet hur man använder dessa kanaler. Det är viktigt att man inte glömmer bort den gruppen med människor. Därför föredrar Jonathan tidning som den bredaste och bästa kanalen, med bäst genomslagskraft.
Han nämner även att det finns flest nackdelar med internetpublicering än traditionell media som tidningar. När man publicerar på sociala medier eller internet så går det väldigt fort, det är en väldigt snabb och smidig kanal. Nackdelen med det kan vara att det blir fel, att man skriver för fort och att det lätt kan bli misstolkningar, det kan vara journalister och skribenter som formulerar sig annorlunda så budskapet kommer fram fel, eller kanske inte kommer fram alls.
När det gäller lagar och bestämmelser så förklarar Jonathan att de är så självklara i hans arbete att det inte hindrar eller sätter stop för någonting. Självklart så finns det lagar som man måste följa, han nämner lagar som yttrandefrihet, upphovsrätt samt lagar kring bildbehandling. De är lagar som spelar in i hans arbete och som är så naturliga att följa att det aldrig blir några problem kring det, de begränsar aldrig hans arbete. Jonathan är mycket positiv till dessa lagar, att de finns och vägleder mot rättigheter.
Om man ska säga en lag som är den viktigaste att följa inom kommunikation så är det yttrandefriheten som reglerar arbetet mest.
Om vi ska sätta in en kommunikationsmodell i det här så skulle jag välja Lasswells kommunikationsmodell. I Lasswells modell är det effekten som är viktig. Vem säger vad, genom vilken kanal, till vem och med vilken effekt?
Varför jag valde just den här kommunikationsmetoden är för att kanalen är väldigt viktigt för effekten, vilket är kommunikatörens ansvar att tänka på. Beroende på vilken kanal man använder påverkas effekten, som i det här fallet är hur budskapet uppfattas, annorlunda. Och i Lasswells metod kan man börja med att bestämma vilken effekt kommunikationen ska ge. Vilket leder till att redan innan kommunikatören publicerar så kan han bestämma vilken effekt han vill att det ska ge, genom att bestämma vilken kanal nyheten ska publiceras från.
Exempel, kommunikatören (i det här fallet säger vi att det är Jonathan) ska komma ut med en nyhet till folket i Motala kommun, han väljer att använda sig av en artikel i en tidning som kanal, han vill att det ska komma ut till människorna i kommunen och effekten är att så många som möjligt ska få reda på och kunna ta del av nyheten.
Om vi ska dra slutsatser från det som skrivits innan och det Jonathan sa till oss, att traditionella medier som tidningar når den bredaste målgruppen så ger det här exemplet en positiv effekt.