Sociala medier och övirga meider har en mycket stor inverkan på både politik och krig. 
Allt som sägs i media påverkar vad det är vi i skolan eller de på jobbet diskuterar, så kan skulle kort kunna säg att medierna betsämmer vilka änmen och frågor vi ska ha uppfattningar om. Och det som medierna oftast tar upp och är frågor inom ekonomi, politik, kriminalitet eller klimateffekter.

Politiker anväder sig mycket av medierna, i samband med val så är medierna till stor hjälp. Man brukar säga att det är i stort sätt väljare, politiker och medierna som avgör valet. Massmedierna och politikerna är från båda sidor väldigt beroende av varandra. Medierna vill hemskt gärna ha något att berätta och skriva ut i tidningar, och politikerna vill mer än gärna nå ut med sina budskap vilket leder till att det blir ett stort smaspel mellan dem.

Den huvudsakliga uppgiften för en politiker är att övertyga på alla sätt, att få fram att just hans parti har de bästa lösningarna, och att det är det partiet som är det mest drivande partiet. Och för att kunna övertyga på bästa sätt brukar politikerna driva politiska kampanjer.
Att driva kampanjer har vi fått ifrån USA, där är de politiska kampanjerna jätteviktiga i samband med presidentvalet. Då ordnar kandidaterna anställda av medarbeteare som planerar kampanjen i detalj, bestämer vilka frågor som ska tas upp samt förbereder svar osv.
De svenska politikerna är inte lika skickliga som dem och har inte riktigt kommit på alla givande sätt. Men jag tycker faktist att man börjar se de svenska partien och politikerna mer ute på de sociala medierna mer och mer nu. Heja Heja!!

Men ibland blir övertagen lite väl stora.
De flesta känner igen italienaren Silvio Berlusconi och förknippar honom med media, det gör jag i alla fall.
Berlusconi är en mycket rik och mäktig man inom mediebarnchen, han äger stora lokala tv-stationer och tre rikstäckande, kommersiella tv-kanaler i Italien. År 1994, några månader innan valet, bestämde han sig för att starta ett parti, "Forza Italia". Och självklart så tog han hjälp av de tv-kanaler som han ägde för att sprida sitt parti och budskap. Och tillslut blev han premiärminister. Men han hade väldiga problem med att vara politiker och hans regering satt bara kvar i sju månader, men på den tiden lyckades Berlusconi ta över de statliga tv-kanalerna, eller rättare sagt så sparkade han dom och satte in sina anhängare där. Det ledde då till att han fick ännu mer makt över medierna och till valet 2011 stallde han upp igen, och kunde då göra en ännu större och massivare kampanj i sina medier. Men som tur var (enligt mig) så lyckades han inte..
Det här kallar med att ta över med hjälp av medierna kallar man för telekrati eller mediekrati och man säger även att Silvio Berlusconis massiva påverkan på medierna är ett utmärkt exempel på propaganda. 

Det är ju alltså väldigt viktigt att hitta en jämn nivå mellan medierna och politiken så det inte blir som i fallet med Berlusconi.
Men om median inte skulle ha så stor inverkan på politiken som den har nu skulle vårt samhälle se helt annorlund ut tror jag, vill skulle ha en annan syn på allt. Vi skulle även vara väldigt okunniga och oventande om politiken i vårt land. Så jag tycker absolut inte att det gör något att politiken tar stor plats i medierna, och inte heller att det börjar använda sig av sociala medier, jag tror det är nyttigt för de unga som finns i de sociala medierna att få en inblick om hur saker och ting fungerar när det gäller att styra ett land.

Jag personligen tycker det är en väldigt fin tanke, och blir glad av att se att det är så många som hänger på den här kampanjen om nätkärlek. 
Jesper säger att det här säkert kan leda till att folk oftare delar med sig av kärleken. Jag tror det kan vara bra för främst alla journalister, bloggare och andra som ofta utsätts för de hatiska kommentarerna. Tänk vad skönt att ibland få ett uppmuntrande mejl om att det man gör är bra, det skulle man kunna leva på i flera dagar och det som känns tugnt blir så mycket lättare. Det kanske inte gör så att näthatet försvinner helt, men det kan bilda en bättre balans mellan nätkärlek och näthatet.
Det är viktigt för oss människor att känna sig uppskattade och omtyckta, så sprid kärleken!!

Underhållningsvåld är någonting vi alla blir utsatta för i samhället, vare sig det är i TV, filmer eller spel. Det är ett effektivt verktyg för att skapa spänning och göra oss känslomässigt medverkande i karaktärerna. Och framför allt är det ett enkelt sätt att frambringa huvudrollens betydligande summa badassness. Många ser det här som någonting negativt, och det kan det självklart vara i vissa fall. Men jag personligen tror att det är mer positivt än negativt, jag tror att man kan lära sig en hel del av underhållningsvåldet, eftersom vi människor är beroende av att ta risker och utmana, det förbjudna är alltid mest spännande. Där av tror jag att underhållningsvåld är en bra grej. Det är ju inte så att underhållningsvåldet kommer att förvandla dagens ungdom till hjärntvättade seriemördare som går bärsärkagång med brandyxor i närmaste köpcenter.
Grejen är att det har pågått forskning om det här i flera år, sen underhållningsvåldet tillkom, och man har aldrig kommit fram till något riktigt resultat. Och det är på grund av att resultatet varierar så måycket från person till person. Därför tycker jag att det är fel att folk/grupper vill stoppa underhållningsvåldet, de vill att vi ska skärpa våra cencurregler, det är redan åldersgränser på våldspel och då är det föräldrarnas val om barnen får spela det eller ej. För det är ju det som alla pratar om, att det är de stakars barnen som mår dåligt av det här, men det är då föräldrarna måste ta tag i deras roll som förälder och säga emot om de märker att det blir för mycket för barnet.

Man kan se det här från så många olika håll, jag är faktist väldigt skev om det här, men jag tycker som sagt inte att man ska stoppa underhållningsväldet, men där emot uppmuntra föräldrar att hålla hårdare på regler och åldersgränser om det märker att barnet påverkas negativt.